Intervju med PC Jersild 2006_01

Hur tycker du att du utvecklats om man jämför dina tidiga och senare böcker?

Jag bearbetar texterna mer nu. Som ung chansade jag mycket mer. När jag var yngre överarbetade jag inte texterna. Det finns mycket som tyder på att man blir mer eftertänkssam när man blir äldre.

Vad för slags litteratur läser du själv?

Allt. Ofta biografier. De handlar om riktiga, levande människor och händelser som verkligen ägt rum.

Vilka författare har inspirerat dig?

Bland svenskar Lars Gyllensten, bland utlänningar främst James Joyce.

Vilket inflytande har din roll som debattör haft på ditt författarskap?

Det är svårt att säga. Antingen har det påverkat romanerna _ eller, troligare, gjort att jag kan skriva av mig aktuella politiska frågor i kolumnerna och ägna romanerna åt annat.

Har författaren och kolumnisten en liknande roll?

Både och. Kolumnisten måste ju under-kasta sig journalistens krav på faktakoll och annat. Romanförfattaren behöver ju inte alls bry sig om verkligheten. Men gemensamt är sådant som att få en bra idé, trimma språket och annat. I en bok kan man utveckla och fördjupa resonemang och boken lever längre än en artikel.

Vilken nytta har du haft av ditt förflutna som läkare i ditt skrivande?

Stor nytta. Som romanförfattare behöver man egna erfarenheter av miljöer. Som läkare har jag fått mycket gratis. Babels hus skrev jag om sjukhusmiljöer jag upplevt och patienter jag träffat _ även om jag är noga med att byta namn på de senare. Oavsett om de har en annan bak-grund än man själv får man försöka hitta åtminstone något gemensamt drag. Hur jag lyckats får andra bedöma.

Inspirationskällan var två sjukhus. Främst ett som aldrig byggdes trots att planerna gått långt, Enskededalen, och, eftersom jag jobbade där, Huddinge. Problemet är fortfarande att öppenvården har för lite resurser, det gäller inte minst vården av gamla. Möjligen är det så att privatiseringsvågen nu har nått sin topp.

Vilka rutiner har du när du skriver?

Jag skriver främst på förmiddagarna mellan 8:30-10:30, åtminstone när det gäller första genomskrivningen av en roman. På eftermiddagen skriver jag inte alls eller så skriver jag artiklar och kolumner. Jag brukar arbeta alla dagar i vecka, vardag som helgdag.

Varför skriver du framtidsvisioner?

Det roar mig. Jag skriver de böcker jag själv skulle vilja läsa om de skrivits av någon annan. I en roman kan man tillåta sig vad som helst. Det är det som är tjusningen.

Vad tror du om Virtual Reality?

VR-tekniken kommer säkert att utvecklas så att man kan ”gå in i” t ex ett tv-spel och uppleva det som vore man närvar-ande. Möjligen kan spelmissbruket öka.

Varför undviker många författare ämnet sex?

Jag tycker inte att författare undviker sex. Men det är svårt att skriva om så att det blir realistiskt utan att bli för pornografiskt och spekulativt.

I Efter floden varnar du för kärnvapenhotet. Är det fortfarande aktuellt?

Kärnvapenhotet består även om det ändrat karaktär. Det handlar knappast längre om ett storkrig mellan USA och främst Ryssland, utan om ”lokal” användning, t ex mellan Israel och Iran, om Iran lyckas tillverka kärnvapen.

Var går gränsen för hur långt man kan gå när det gäller medicinsk vetenskap och manipulerande med mänskliga gener?

För mig handlar det främst om riskerna. Alla medicinska försök kan gå snett, som nyligen i England och tidigare i USA med ett genförsök. Däremot hyser jag inga ”existentiella” eller religiösa betänklig-heter. Jag är uppvuxen i ett kristet hem, men är sedan tonåren icke-troende.

Är hjärnan det enda som betyder något, eller tror du också att det kroppsliga har betydelse?

Allt vi upplever av vår kropp äger rum i hjärnan: kroppen har inget eget medvetande. Om man vill karikera kan man påstå att kroppen är hjärnans transport-apparat, inget mer.

Vad har du för framtidsplaner?

Jag ska snart läsa korrektur på min höst-bok, Medicinska memoarer, där jag skriver om mina upplevelser som medi-cinare från det jag började läsa medicin 1955 och fram till nu. När jag inte skriver läser, reser, cyklar jag och går ut med hunden.

Intervjun är från Mitrania nr 1-2006

P C Jersild – en biografi

Per Christian Jersild föddes 1935 i Katrineholm. 1955 började han studera medicin. Han ville bli författare, men till en början gick det dåligt. 1957 hade han skrivit i sju år utan att få något publicerat. Författaryrket kan man inte ha om man inte har något att skriva om, konstaterar han. Läkarbanan gav honom det. Det finns ingen författarutbildning, konstaterar han. Den som vill bli författare är själv tvungen att ta ställning till sin egen begåvning och framtida möjligheter. Han menar också att man egentligen skriver om sig själv i olika förklädnader.

Efter en kvällskurs i novellskrivning samlade han ihop sina noveller och skickade till Bonniers. Först sorterades novellerna fel, men till sist publicerades de under namnet Räknelära 1960, och fick en stor läsarskara genom att belysa aktuella frågor och moraliska dilemman i välfärdssamhället. Flera av hans verk har filmatiserats. Han är en flitig debattör när det gäller samhällsfrågor. 1973 tilldelades han Svenska Dagbladets litteraturpris, 1974 Aniara-priset, 1990 Kellgrenpriset, 1998 Samfundet De Nios stora pris. Författarskapet har varit brett, och han har ibland uppehållit sig vid realismens gräns-land.

Babels hus (1978) handlar om en äldre man som hamnar på ett storsjukhus efter en hjärtinfarkt. Men de många turerna på detta sjukhus förvärrar hans situation. Han tynar långsamt bort, och sjukhuset fram-står som en slags behandlingsfabrik.

I En levande själ från 1980 skrev han om en hjärna i en skål med näringslösning. Hjärnan är helt i händerna på ett stort läkemedelsföretag.

Efter floden från 1982 är en dystopisk framtidsvision om de överlevande 30 år efter ett kärnvapenkrig. Den utspelar sig i Stockholms skärgård.

I Geniernas återkomst från 1987 klonas kopior av världshistoriens största genier fram, bl a Einstein och Beethoven.

Science fiction-liknande romaner:
Ledig lördag (1963)
Calvinols resa genom världen (1965)
Grisjakten (1968)
Vi ses i Song My (1970)
Djurdoktorn (1973)
Den elektriska kaninen (1975)
Babels hus (1978)
En levande själ (1980)
Efter floden (1982)
Geniernas återkomst (1987)

Annonser
Det här inlägget postades i Intervjuer. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s