Demonen på Ard (nr 1 – 2006)


av Cecilia Wennerström
Wela förlag 2006
Betyg: 4

Petra Bravo färdas åter till det magiska landet Rand för att gifta sig med magikern Jimbug Lhan. Men deras förening störs av händelser i en värld långt borta. På Ard härskar kaos och förfall. Där går utvecklingen från högteknologi och vetenskap till medeltid och vidskepelse. Petras bästa vän Vahinya har skickats dit för att hindra de mystiska skeenden som gör att utvecklingen går bakåt.

Väl där gör Vahinya en fruktansvärd upptäckt. Den främste makthavaren är besatt av en uråldig demon som är tiotusentals år gammal. Demonen på Ard är inte bara orsaken till allt lidandet. Den är också mycket starkare än Vahinya själv. Tillsammans med två magiker sänds Petra Bravo iväg för att rädda sin vän innan det är försent.

Liksom alla böckerna om Rand börjar det lite trögt, när en massa saker och förhållanden ska förklaras. Men när man kommer in i boken är den mer medryckande och inte fullt lika sval som de tidigare i serien. Personerna ges utrymme, och plötsligt finns det ett socialt spel som inte fanns där tidigare. Man lever sig in och bryr sig mer om personernas öden.

När scenen byts från Rand till Ard, och man får följa Vahinyas och demonens indirekta schackspel mot varandra blir den mycket spännande och fascinerande. Lite nostalgiskt tänker jag på kampen mot Mulan i Asimovs stiftelsetrilogi. Skurken Ramgor i de tidigare böckerna var mer som en traditionell ond trollkarl medan demonen på Ard verkar i det fördolda med andra som verktyg. Liksom mytens demoner gömmer den sig också i andra levande varelser och är så listig att man nästan beundrar den. Magin är realistisk. Det är nästan så att man skulle kunna tro på den.

Vanligtvis brukar bokserier bli sämre och sämre, men den här boken är på många sätt bättre än de två tidigare på grund av att personerna blivit mer levande, detaljrikedomen ökat och att protagonisten är så intressant. På minussidan finns en del saker, som det märkliga i att stridsvagnar dras med dragdjur, den sega starten med lite för många återblickar och att innehållsförteckningen med personer och platser ligger först istället för sist. Den är hur som helst bra och läsvärd.

Robert Andersson från Mitrania 1 2006

Annonser
Det här inlägget postades i Bok och tidningsrecensioner. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s